Vem äger Twitter?

Jag fick frågan ”twitter äger” av mitt barnbarn nyligen. Förvånad tittade jag upp från min tangent bord och frågade ” Varför tror du det”? .

Han svarade med klar och fast blick;

”Du sitter ju där hela tiden och twittrar så då måste ju twitter äga dig”.

Efter en stund började jag fundera över hans fråga med en annan infallsvinkel.  Vem är det som egentligen ”äger twitter”? Jag har  drygt 400 följare och ca 500 som jag följer. Under en ”normal dag” domineras flödet av ett fåtal engagerade personer som ”äger twitter” . Många av oss är passiva åskådare som låter oss översköljas med allehanda information om vad som är rätt eller fel. Vad som bör eller inte bör finnas i samhället. I bland blir det nästan som ett frälsningsmöte där betraktarna ställer sig upp i en unison hyllningskör.

Snart står vi inför nya aktörer som vill in på social media arenan för att slicka i sig sötman av marknadsframgångar eller väljare sympatier. Hur kritiska är vi då när det gäller att källgranska eller ifråga sätta allsköns förkunnelser .

Vi kommer inom kort att få tillgång till internetbaserad utbildning vilket är en fantastisk möjlighet för vår fortbildning. Men är vi mogna för denna utveckling eller riskerar vi att urskillningslöst anamma denna information som sanningar . Mina små funderingar bygger på att ett dominerande skikt i  IT – samhället behåller sin ställning genom att den tysta skaran accepterar ordningen. Ur den härskande IT hegemoni  överförs värderingar till den tysta skaran , som i sin tur tolkar och accepterar dessa värderingar som sunt förnuft.

För den största faran i ett demokratiskt samhälle är ju den tysta begåvade skaran som inte uttrycker tvivel utan bekvämt låter sig ledas vidare.

Annonser