Jag står på min balkong. Klockan är 22.01 och jag har just hört en uttdragen vissling.

På en balkong på så pass nära avstånd att jag kan höra, har en twittrare visslat, och jag hör honom. InRealLife. Utan teknik, högtalare, Tcp/ip.

Vi är grannar på riktigt.

Det hade jag ingen aning om. Jag hade inte alls tänkt på var han kunde tänkas bo. Helsingborg, Karlstad, inte vet jag?

Men han bor i ett hus strax intill mitt. Jag går förbi hans och hans sambos port när jag går med Lilla Essingen till Dagis.

Efter lite mer twittrande har vi ringat in varandra.

Sent på kvällen sniffar vi på varandras surdegsstartar, på den disiga och mörka parkeringen mellan våra hus, en improviserad och mycket snabb Tweetup.

Så märkligt…!

Nästan lika märkligt är att hans sambo och jag bott i samma håla samtidigt, och delat anledning till att vi hamnade där, och sedan hamnat här, på mindre än hundra meters avstånd från varandra.

/mcsarcne

Annonser